onsdag 9 december 2015

Kiss kass värdelös

Just så känner jag när det kommer till uppdatering av bloggen. Saknar inspiration, lust, tid och ork. Kan ändå inte låta bli att bli arg på mig själv, jag vet ju att jag tycker om att kunna gå tillbaka. Hur var det nu igen vintern 2011? Varmt, kallt, vad gjorde vi med hästarna? Rätt så kul att kunna blicka bakåt och få lite hjälp att komma ihåg när minnet sviker.

Ska jobba på att skärpa mig.

Vad har hänt sedan jag skrev sist? Kommer knappt ihåg men hittade lite bilder i mobilen som får funka som uppdatering.


Låt mig presentera vår inackordering, Hajen. Han är en supertrevlig häst att ha att göra med som i motsats till sitt namn är världens snällaste. Han har en skada och ska bo hos oss under tiden den läker ut.


Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så har jag nu fått OK från veterinär att sätta igång Freddan. Vi tar det så nätt. Ser gärna att han lägger på sig lite ytterligare hull men han går på bandet och longeras. Gillar honom redan jättemycket och hoppas verkligen att vi ska kunna komma igång med lite ridning också. Han är en så lättsam och trevlig häst att ha att göra med och fruktansvärt söt.



I onsdagskväll förra veckan var jag på julmingel som en god vän fixat. Det var supermysigt och gott och framför allt kul att vi fick möjlighet att testa på vår kreativa sida och göra kransar. Skaparlusten var det inget fel på hos gänget och inte en enda krans blev den andra lik. 




Jag blev verkligen nöjd med min krans och nu pryder den köksbordet





Tvillingarna, mina yngsta små pluttisar till barnbarn har redan hunnit bli en månad. 



Som sagt är jag mer än tacksam över att vi har tillgång till skrittband på gångavstånd hemifrån gården. Såklart hänger min bästa henk-vovve med och sällskapar



Hajen fick sällskap i hagen av mina småkillar. Det funkar jättebra att ha dem tillsammans alla tre......skönt så  slipper han gå själv och bra för småhingstarna att ha någon som håller reda på dem ;-)


I måndags morse var Maggie sig inte alls lik när jag kom ut till stallet på morgonen. Hon såg trött och hängig ut och hade inte ätit upp sitt kvällshö. När hon dessutom inte var det minsta intresserad av morgonkraften blev jag orolig. Hon visade inga symtom på kolik men jag fick ändå en känsla av att det var något med magen. När hon trots promenader och ridning inte vart bättre så ringde jag ut distriktsveterinären på tisdagen som behandlade henne mot förstoppning. Även veterinären tyckte att symtomen var diffus så hon tog även blodprov.  


På kvällen när veterinären åkt tog vi itu med Freddan och Harry. Freddan hade longering på sitt schema och Harry hade trimning. Båda hästarna var pigga och glada. 



Det har blivit en del både morgon och kvällspromenader med Maggie i förhoppning att det ska hjälpa henne att få igång magen igen. Hon är mycket bättre men jag vågar inte riktigt säga hej än. 



Fyndade en hästkudde till soffan idag. Gillar man hästar så tycker jag att det ska synas. Ju fler hästprylar desto bättre. Tycker att den passade in bra. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar