tisdag 29 december 2015

Happy happy - jag har äntligen ridit för tränare igen

Med tanke på att det är jullov så passade vi på att hoppträna på eftermiddagen idag. Jag var iväg till Kristianstad på förmiddagen för att prova mitt livs första akupunkturbehandling. Förhoppningen är att det ska hjälpa till att lindra min kroniska värk i nacke, axlar och övre delen av ryggen. Hoppas verkligen att det kommer vara da'shit.

Först ut var Wille med St Malo, ett sto f 2004  e Santa Cruz som han fått förtroendet att rida av Sofia och hennes familj. Malo älskar att hoppa precis som Wille men hon är inte en helt lättriden häst. Stark, het och som grädde på moset inte helt lätt att svänga åt höger. Men shit vilken härlig häst. Hon har en underbar inställning och hoppar så in i baljan.

Känner mig så stolt över Wille, samtidigt är jag också väldigt imponerad av hur han sitter upp och hoppar henne och får det att se så lätt ut. Kan inte låta bli att känna en viss uns av avundsjuka, vill också lita mer på min känsla och inte göra det mer komplicerat än det är.



Wille Malo och Sofia








Minns inte när jag red för tränare senast, tror det var någon gång i somras innan vi bestämde att Wille skulle ta över Maggie. Hur som helst, idag var det äntligen tid för mig och min nya lilla prins att träna för instruktör och inte vilken instruktör som helst utan bästa Sofia såklart.

Eftersom han inte är fullt igång än så blev det inget tufft pass. Skönt för mig som är ringrostig, jag blev duktigt svettig av det lilla vi gjorde. Puh, jag har lite att jobba med när det kommer till konditionen.

Wille värmde upp Maggie samtidigt som jag hoppade några små skutt. Skulle ljuga om jag sa att jag tyckte att det gick bra. Det var vingligt och Freddan var helt klart tveksam. Gissar att jag får lägga det på mitt konto och inte på honom, piloten får skärpa till sig helt enkelt. Det gäller ju att se till det positiva och i detta fallet känner jag mig trots allt nöjd över att jag var fast besluten. Vi skulle över hindren till varje pris. Nu gäller det bara att öva och öva ännu mer så ska det nog bli bra.





För Wille och Maggie gick det bra som vanligt. Maggie var pigg och hoppade som tusan. Det enda smolket i bägaren var att hon i trekombinationer blir lite tveksam på framför allt det tredje hindret. Av någon anledning så har hon lite sämre självförtroende just i trekombinationer. Hon blir spänd och ofokuserad. Så detta är något de kommer lägga mycket tid på att öva på framöver. Vi vill såklart att Maggie ska känna sig trygg i de situationer hon sätst i på tävling. Svårigheter ska bemästras under träning och inte på tävling.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar