tisdag 24 november 2015

Bra och dåligt

Säg den lycka som varar för evigt.............

I söndags var det dags för Wille att tävla med Harry i Flyinge Indoor. Något han verkligen sett fram mot. Vi trotsade busvädret och körde sakta och försiktigt. Det var många strykningar så deras klass startades mycket tidigare än vi tänkt oss PLUS att det var dåligt väglag. Tror ni jag kände mig stressad när vi körde mot Flyinge tio i tolv och klassen hade fått starttiden 13.05.?! Bara att ta ett djupt andetag, räkna till tio och köra försiktigt.

Vi preppade allt vi (läs jag sa och Wille gjorde) kunde under bilresan. När vi kom fram släppte jag Wille så att han kunde kolla in banan medans jag fixade Harry, veterinärbesiktiga osv. Lite tur hade jag allt mitt i all stress för när jag står i släpet och håller på att fixa Harry som bäst kommer Linda. -kan jag hjälpa dig med något? JA tack!

Wille var inte helt nöjd med att han skulle behöva gå banan själv men som tur var hade jag ju Linda som tog Harry så att jag kunde springa in till Wille och gå igenom banan med honom. Det var en banan som bjöd på flertalet utmaningar, inte helt lätt.

På framhoppningen var Harry helt ok, Wille hade en bra känsla. Något som tyvärr helt försvann när de kom in på banan. Wille kom inte till ridning, fick inte fram Harry alls. De fick ett stopp på hinder nr nio och sedan var det helt kört. Harry visade med all tydlighet att han under inga omständigheter tänkte stanna kvar inne på arenan. Wille utgick.

Han var frustrerad, arg och ledsen när han kom ut.

-mamma det är något som inte stämmer. Harry är en rutinerad ponny han borde inte reagera på arenan, det måste vara något annat. Han kändes inte alls som vanligt.

Suck, jag fick genast en väldans massa gråa hår. Vad är det Harry försöker säga oss? Vad är det som inte stämmer, vad är det för fel på honom? Vart har han ont? Ja frågorna hopade sig och det blev ett virrevarv i huvudet på oss.

Wille börjar känna Harry ganska väl vid det här laget så det känns som att hans känsla är det vi måste lita på. Wille brukar inte skylla på hästen när det inte går bra så säger han att det är något som inte stämmer så är det så. Tråkigt slut på tävlingssäsongen för dem ..........men vi påminner oss om vilken fantastisk säsong de haft tillsammans. Harry har tagit Wille från en LC ryttare till att ha debuterat MsvB inom ett år.

När vi kom hem kollade vi av Harry med värmekamera och hittade en del tveksamheter så nu är tid bokad hos veterinär. Håll tummarna för honom att det inte är något allvarligt utan något som han kan bli bra ifrån kvickt och lätt är ni gulliga.


Vinst MsvB i Sydslätten

Allt är inte nattsvart hos oss på stall Graflind, som tur är.

Ikväll var jag och Freddans ägare iväg till veterinären för att kolla Freddan. Usch så nervös jag var. Visst har jag sett (även om det är lätt att bli hemmablind) att han gått upp i vikt och lagt på sig bra, fått en fin lyster i pälsen, en annan hållning sedan skoningen och framför allt en piggare och gladare blick MEN jag är ingen veterinär och kanske är det så att det ibland är så att man ser det man vill se. 

Hur som helst så blev Freddan  "friskförklarad" eller vad jag ska kalla det av veterinären och jag fick klartecken att sätta igång och rida honom så smått. Efter lite dividerande fram och tillbaka kom vi fram till att han ska få ytterligare lite tid på sig att äta upp sig och bara gå på bandet och jobbas från marken innan jag börjar rida honom. 

Känner mig så himla glad för detta besked, det innebär att Freddan ska stanna hos oss!

Nu siktar jag på att han ska komma igång så smått och att vi förhoppningsvis kommer vara redo för en lätt och lugn tävlingskarriär tillsammans under våren.


Söta lilla Freddan



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar