onsdag 5 juni 2013

Red Norma och lånade ut Maggie

Wille och jag väntade in våra stallkompisar för att kunna rida tillsammans hela gänget. Wille börjar få rejäl ridabstinens sedan Kalle åkte så jag förbarmade mig och lånade ut Maggie till honom. Brukar vara väldigt snål med att låna ut henne så att han ska minsann känna sig lite hedrad ;-)

Eget skryt luktar illa, jag vet men kan ändå inte låta bli att imponeras av Wille (och Maggie också för den delen) och skryta lite om det. Wille är inte så särskilt stor, en ganska liten 11-åring, men tuff. Han hoppar upp och rider Maggie som ingenting i alla gångarter. Utan minsta tvekan styr han henne mot ett litet kryss och "hoppar" i galopp.

Såklart får han inte "ihop" henne men hon gör i övrigt precis vad han ber henne om, snacka om snäll häst. Om man hårddrar det så hade hon kunnat strunta fullständigt i den "lilla flugskiten på ryggen" om hon velat. Men inte min fina Maggie inte ;-) (haha, *asg* nu har jag skrytit nog för idag)


Själv red jag Norma, jobbade på att få henne lite loss i sidorna och övergångar mellan skritt och trav. Även om hon inte alls är utbildad och inte orkar så mycket så gillar jag verkligen att rida henne. De stunder hon orkar bära sig är hon helt fantastiskt trevlig att rida. Blir bättre och bättre för varje gång.

Nyttigt både för hästar och ryttare att vi red allihopa samtidigt på ridbanan. Jag får öva på att inte vara i min egen värld utan även ha lite koll på omgivningen och hästarna får jobba på att fokusera fast deras kompisar springer runt kors och tvärs.

När vi var klara med hästarna som ridits var det stackars Indras tur att få sitt sår ompysslat. Ser inte så mysigt ut och dessutom så har det svullnat upp ganska mycket runt omkring såret. Är inte ett helt lätt projekt att byta bandage på en unghäst som har grymt ont i sitt bakben och inte kan hålla det någorlunda stilla.

Vi lyckades tillslut, Linda jobbade stenhårt med vilseledande manöver, Wille var min assistent och hantlangare och själv försökte jag få på bandaget medans Indra viftade på med bakbenet. Puh, tillslut fick jag på det!

Sist men inte minst vill jag slå ett slag för Lindas väldigt kloka inlägg på hennes blogg, läs här.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar